ANIMALIEPRODUKTIONEN, KLIMATET OCH MILJÖN
I debatten om klimat- och miljöproblemen är det en faktor som allt för ofta blivit bortglömd. Det är den faktor som förmodligen är den största boven, det största hotet mot vår globala miljö på jordens yta, nämligen jordbruket. Inte minst är jordbruket en av de stora orsakerna av klimatgaser. Detta kan vara svårt för människor att förstå för att det är en för de flesta ännu en ny tanke. Att kossan Mu i hagen skulle vara en klimatbov känns långt bort. Och media har inte tagit upp detta ämne förrän på senaste tiden.
En annan orsak att detta kan vara svårt att ta in är att dessa fakta berör oss mycket eftersom de borde få oss att tänka till och ändra våra vanor för att minska miljöbelastningen och att ändra våra matvanor kan vara svårt. Svårare kanske än det mesta. I vart fall är det vad många tror.
Men det mesta är svårt i början. Det är svårt att gå om man bara kan krypa. Men när man väl lärt sig att gå finns det inga svårigheter kvar.
I denna artikel vill jag ge en bakgrund till påståendet att jordbruket är vårt globalt största miljöproblem och gå in på varför det är bra att ändra på matvanorna, för klimatet och miljön men även för hälsans skull.
Människan behandlar Jorden som en förbrukningsvara och soptipp. I stället för att anpassa sig till Jorden agerar man som om man ville anpassa Jorden efter sina ”behov”. Så man fortsätter att fara, flyga, frakta, och förbruka. Man förgiftar, plundrar och skövlar. Vi borde skapa en annan verklighet. Det man borde göra är att anpassa sig efter Jorden. Människan agerar destruktivt som en följd av fel i sitt sätt att tänka, kortsiktighet, pseudokunskap, girighet, ansvarslöshet och för att man lever i nuet utan tanke på framtiden. Kommersialism, konsumtions- och upplevelseiver präglar starkt människans agerande och på hur vår planet ser ut. Det behövs inte mycket matematik- och faktakunskaper för att räkna ut att:
NUVARANDE LIVSSTIL, KONSUMTIONSNIVÅ OCH ÖDELÄGGELSE AV NATUREN = OHÅLLBAR.
Vi kommer helt enkelt att konsumera upp all natur och göra framtida liv omöjligt för människan om nuvarande utveckling får fortsätta. Den mest utbredda aktiviteten på jordens yta och samtidigt den mest destruktiva av människans aktiviteter är produktionen av animalier. Samtidigt har denna destruktivitet hittills varit den mest underskattade av mänskliga aktiviteter vad gäller att orsaka klimat- och miljöproblem.
Genom en lång tid i människans historia har det ätits kött. Människan är ett vanedjur som har svårt att ändra vanor och sitt sätta att tänka. I många fall har människan svårt att se att det hela tiden sker en förändring, och myter är seglivade. Många verkar tro att vissa saker alltid har varit som de är eller i vart fall mycket längre än vad som är fallet.
Det är hög tid att lära några viktiga saker som har att göra både med konsumtion
av animalier, vår livsstil och framtiden.
1. Orsakerna till världens miljöproblem kan sammanfattas i två punkter:
· Att vi är så många.
· Det sätt på vilket vi lever.
Eftersom vi är så många att vi utgör ett hot för vår egen och Jordens framtid borde vi inte bli fler och lära oss leva annorlunda!
2. Det sker hela tiden en förändring. Förändring kan ske långsamt eller fort. När något förändras sker ofta en kedjereaktion där många andra faktorer också förändras och då behöver vi se på saker på ett nytt sätt. Detta gäller i naturen så väl som i samhället.
Exempel: När världens population var låg skedde inte så stor mänsklig miljöpåverkan t ex pga. av köttätande som är fallet i vår tid. (Dock har t ex indianer och aboriginer och andra naturfolk även de genom jakt utrotat djur och därigenom åstadkommit stora förändringar i naturen.) Tidigare långsamt och på senare år explosionsartat har det skett en nedhuggning av världens skogar som blivit ersatta med betesmark för kor och andra djur och jordbruksmark som huvudsakligen används till att producera foder för dessa djur. Köttätandet har ökat dramatiskt de sista dryga 100 åren. Denna utveckling är inte hållbar. Tidigare under människans historia har de flesta folk ätit huvudsakligen växtföda och en mycket liten del har varit animalier. Eftersom vi nu är så många så har det blivit ytterst viktigt att minska på animaliekonsumtionen.
3. Saker är inte alltid så som de ser ut att vara eller som vi tror att de är.
· Vi har blivit grundlurade på många områden t ex av historiker, politiker, läkare, näringsexperter, industrin och dess reklam, lärare, myndigheter och andra auktoriteter som vi vanliga godtrogna människor i vår enfald och okunnighet litat på. Vi har förvärvat pseudokunskap, dvs. fått en felaktig uppfattning om verkligheten (sanningen).
· Även utan påverkan av andra gäller samma sak; verkligheten är inte alltid så som den ser ut. Vi förenklar ofta i vårt sätt att tänka och förbiser olika faktorer, vi saknar komplett kunskap och insikt och gör därmed fel slutsatser som leder till destruktiva handlingar.
Nu behöver vi lära om och se att vårt sätt att leva inte är hållbart. Vi behöver
tänka om och se på världen HOLISTISKT. Vi behöver lära oss att leva på ett
hållbart sätt.
4. Vi behöver
lära oss att tänka framåt. Detta är något relativt nytt i människans historia.
Aldrig tidigare har det varit så viktigt som nu. Vi behöver lära oss att inse
att vår livsstil har ofantligt stor inverkan på framtiden.
5. Om man inte kan göra en sak så gör man något annat. Om vi måste ändra vårt sätt att leva så betyder det inte att allt måste bli sämre. Tvärtom finns det mycket som kan göras på ett annat och bättre sätt som kommer att höja hälsa, livskvalitet, minska stress, lösa problem osv. Problem som hanteras på rätt sätt kan vara en katalysator som kan hjälpa oss till en bättre utveckling. Vi borde alla vara possibilister, dvs. se (nya) möjligheter.
POLITIKEN OCH ANIMALIEPRODUKTIONEN
Produktionen av kött och animalieprodukter idag är den största enskilda orsaken till växthusgaser och klimatförändring, alltså större än transportsektorn. (1) Enbart av denna anledning är det är inte moraliskt riktigt med fortsatt animalieproduktion och konsumtion och det finns dessutom många fler anledningar. Moralisk är vi alla ansvariga att göra vårt bästa för att lämna efter oss en värld som är minst lika bra som den värld vi en gång föddes till. Det är beklämmande att se att trots att viktiga fakta kommit fram om animalieproduktionen och varit kända i årtionden har detta knappast alls berörts i media och de politiska partierna har än idag inget program att åtgärda problemen med animalieproduktionen. Tvärtom har politikerna gynnat animalieproduktionen och dess destruktion av naturen och bidrag till klimatgaser genom generösa bidrag och subventioner finansierade genom skattepengar. I stället diskuterar man inom politik och media mindre viktiga saker.
Därmed inte sagt att det inte också finns andra saker som är viktiga i
sammanhanget. Flygresor, bilresor - speciellt med stora bensinslukande bilar,
konsumtion av produkter innehållande palmkärnolja som ödelägger regnskogen i
Asien, inköp av träprodukter från hotade skogar, överkonsumtion rent allmänt
osv. Den som röker ett
halvt paket cigarretter per dag under ett år bidrar till destruktionen av 4 060
träd i Amazonas regnskog och många gånger fler andra växter och djur. (2) Det
finns många andra faktorer som är viktiga i sammanhanget.
Dock kvarstår faktumet att produktionen av animalieprodukter är den största enskilda orsaken till växthusgaser. Men den är inte endast den ledande orsaken till växthusgaser. Regnskog och annan värdefull natur stupar i produktionen och detta är en livsviktig fråga för överlevnad i framtiden. Att ändra sina matvanor är den största enskilda faktor som en genomsnittperson i västvärlden idag kan börja göra för att påverka framtiden till det bättre, dvs. minska det ekologiska fotavtrycket.
Vi har möjlighet att välja om vi vill fortsätta på den inslagna vägen, och leva i förnekelse på ett ohållbart sätt, skövla skogar och hav vilket kommer att leda till katastrofer av aldrig tidigare skådat slag, mer orättvisor i världen m.m. Eller kan vi ändra på vårt sätt att leva och göra vårt bästa för att bevara den natur och biologiska mångfald som ännu finns kvar, och som möjliggör vårt välstånd och vår överlevnad. Vi kan välja att skapa en bättre och rättvisare värld.
Det är skamligt att EU och svenska staten stöder en negativ klimatutveckling
bl.a. med subventioner för animalieprodukter. EU:s budget för år 2000 uppgick
till ca 761 miljarder kronor. Ungefär hälften, 364 miljarder, gick till
jordbruket. 80 % av EU- bidragen går till 20 % av Europas rikaste bönder. (3)
2007 var summan av EU: s interventioner och direktstöd till animalieproduktionen 3 500 704 000 euro. Därtill kommer ett säljstöd.(4) ”Om vi vill sälja vår kvalitetsbiff och vårt kalvkött måste vi övertyga konsumenterna” kommenterade EU: s dåvarande jordbrukskommissionär Franz Fischler investeringar marknadsföringskampanjer och PR-åtgärder. Bidragen gick till kampanjer i radio och tv, annonsering och mässdeltagande. (3)
Under 1990-talet orsakade Galna kosjukan en veritabel flod av bidragsmedel för marknadsföring av nötprodukter. EU spenderade 35 miljarder på olika åtgärder p.g.a. galna kosjukan mellan 1996-98. (3)
Svensk Mjölk fick 330 000 euro för åren 2006 – 2009 som säljfrämjande åtgärd. Man riktar sig speciellt till kvinnor och unga flickor som uppmanas inta mer kalcium genom mjölkprodukter trots att vi i Sverige ligger i topp beträffande kalciumintag. (4)
Sedan länge har mejeriindustrin tutat i oss att vi behöver kalcium från mjölk för att få ett starkt skelett. Trots att lågt kalciumintag eller mjölkbrist inte är orsaken till benskörhet. Populationer med mycket lägre intag av kalcium och mjölkprodukter har mycket starkare skelett än vi har i Sverige som tillsammans med andra länder med högt intag av mejeriprodukter ligger i topp i benskörhetsligan. (5)
Svensk Köttinformation som gått ut med att köttätare är smartare och snyggare än vegetarianer har bl a producerat en broschyr i syftet att ”förhindra att fler ungdomar blir vegetarianer”. Skattebetalare finansierar indirekt köttpropagandan eftersom de 5-7 miljonerna som svenska bönder betalar in till Köttinformation årligen kommer ifrån EU-bidrag. Köttinformation har som främsta målgrupper ungdomar och skolor där man gratis delar ut material. (3)
Världens fiskefångster har sexfaldigats sedan 1950. 11 av världens 15 viktigaste fiskevatten och 70 % av de viktigaste fiskarterna hotas idag av utfiskning. En viktig orsak till det ökade fisket är de statliga subventionerna. Varje år utgår ca 55 miljarder kronor i bidrag till fiskeindustrin i världen. I EU handlar det om 9 miljarder till fiskeindustrin. Storskaligt fiske är mycket slösaktigt. Ungefär 1/3 kastas tillbaka i havet utan en chans att överleva. I hela världen dör 40 - 50 miljoner sjöfåglar, delfiner, sköldpaddor och andra djur varje år som en konsekvens av fisket. I Sverige var fiskpropagandan i kampanjgruppen ”Svensk Fisk” (1995-1999) finansierad av skattebetalarna.
Det är uppenbart att överproduktion resulterar i kampanjer som avser att skänka gratis pseudokunskap till människor så att de handlar upp överskottsproduktionen.
Så mycket som 70 % av EU: s protein för djurfoder är importerat. EU: s veritabla köttfärsfars är betydligt värre än ICA:s nyligen uppmärksammade. Den bestämmer till stor det hur Europa ser ut, orsakar Amazonas regnskogars försvinnande och bestämmer till stor del nivån på Européernas hälsa m.m. EU: s destruktiva jordbrukspolitik har också stor påverkan bl. a. på Afrika. Emedan EU: s djur äter grödor från tredje världen, dumpas överskottet av animalier tillbaka. Detta är en onödig och destruktiv fars. EU borde göra en helomvändning och i stället införa avgifter och skatter på djurfoder och transporter inom animalieproduktionen. Om något skall subventioneras så är det frukt och grönsaker samt närproduktion. Importen av soja från Brasilien och andra produkter som orsakar destruktion i produktionen borde omedelbart stoppas. Europa borde kunna vara självförsörjande på alla produkter som klimatet i Europa gör det möjligt att producera.
För att visa hur absurd och destruktiv dagens produktion av animalier är så vill jag redovisa följande fakta:
Hälften av världens regnskog som fälls har fällts för köttproduktionens skull. 1950 var drygt 30 % av världens landyta täckt med skog. I dag är det mindre än 10 %. (6) Det säger sig själv att om något årtionde kommer det inte att finnas ett enda träd kvar med denna utveckling. Vi behöver återplantera skogen. I stället fortsätter vi att avverka den.
Antalet fria däggdjur har halverats de senaste 30 åren som ett resultat av de krympande naturarealerna, jakt och miljögifter. (7)
Boskapsuppfödningen upptar idag 30 % av jordens yta. (4)
I Brasilien huggs regnskogen ner för att ge plats åt sojabönsodlingar. 2006 användes 291 883 ton sojabönor som foderråvara i Sverige. (4) Bönor som ges till svenska djur som kraftfoder för att producera kött och mjölkprodukter. Bönor är inte deras naturliga föda och de mår inte bra av dem. Dessutom används palmkärnor, raps och majs som importeras i tusentals ton varje år. (4+8) Produktion av palmolja/palmkärnolja används i animalieproduktionen såväl som direkt användning av människor t ex i tvättmedel, tvål, kosmetika, margarin och andra matvaror innebär destruktion av regnskogar i Sydostasien (9). Odlingen av soja i Brasilien femtiofaldigades mellan 1965 och 1997. (4+10) Import av foder sker trots att europeiska bönder förvaltar nästan hälften av Europas yta. (11)
Mellan augusti och december 2007 brändes en yta lika stor som Gotland av Amazonas regnskog. (12)
Över 170 000 km2 regnskog försvinner årligen, motsvarande ungefär en tredjedel av Sveriges yta. I denna takt kommer regnskogen att vara utrotad inom några årtionden. Den som konsumerar s k svenskt kött och mjölkprodukter konsumerar således de sista urskogarna i Sydostasien och i Amazonas. Har vi samvete att låta detta fortgå?
Erosion är ett ofantligt globalt problem. Boskapsskötsel är den klart största orsaken till erosion. I USA är 85 % av all erosion direkt orsakad av boskapsskötsel. Australiens regering har deklarerat att erosion är Australiens största säkerhetsproblem.
Nederländerna består till 60 % av jordbruksmark. Ändå importerar landet foder från en areal som är som är fem gånger större än den egna jordbruksarealen. (13+14)
Danmark har 5 miljoner människoinvånare. Och 13 miljoner grisinvånare. Varje år slaktas ca 25 miljoner grisar i Danmark.
En vegetarian som kör en bensindriven bil förbrukar mindre energi än en köttätare som går. (15)
En person som lever på en vegetarisk kost sparar ett tunnland med skog per år jämfört med en köttätare. (15)
Det går åt 78 kalorier från fossila bränslen för att producera 1 kalori protein från nötkött. För produktion av motsvarande mängd protein från sojabönor går det åt endast 2 kalorier från fossila bränslen. (15)
En enda ko beräknas producera 600 liter metan per dag. (4) Metan har en 23 gånger starkare effekt på den globala uppvärmningen än koldioxid. (1)
Boskapshållningen står för två tredjedelar av alla dikväveoxidutsläpp som orsakas av mänskliga aktiviteter. (1) Dikväveoxid har en 296 gånger starkare klimateffekt än koldioxid över en hundraårsperiod. (4)
20.000 kor släpper ut lika mycket kväve som alla Stockholms människor.
I Sverige producerar 1.500.000 nötkreatur 10 % av växthusgaserna. (16)
Lantbruksuniversitetet i Uppsala räknade för några år sedan ut att den mängd energi som krävs för att producera ett kilo svenskt griskött räcker för att transportera lika stor mängd energi i form av böner tre och ett halvt varv runt jorden med fartyg. (7)
I USA producerar man boskapsfoder på 64 % av all åkermark. Motsvarande siffra för frukt och grönsaker är 2 %. (15)
För att producera ett kilo tomater eller sallad går det åt 192 liter vatten. För potatis 200 - 500, vete 209, morötter 275, äpplen 409, mjölk 1 086, ägg 4 542, kyckling 3 500 - 6 805, fläsk 13 610, nötkött 43 537 - 100 000 liter. (15+17)
I kilo räknat kan man på ett tunnland god odlingsmark producera: körsbär 2 270, äpplen 9 080, morötter 13 620, potatis 18 160, tomater 22 700, selleri 27 240 eller nötkött 114 kilo (Kalifornien). (15)
Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet går det åt mycket mer energi att producera animalieprodukter än växtföda. För frukt 0,14 kWh/kg, för grönsaker 0,34, potatis & rotfrukter 0,44, spannmål 0,72, baljväxter, 0,86, mjölk 1,1, ägg, 4,0, fjäderfä 5,4, fisk, 5,4, svin 8,3 och nötkött 12,8. (18)
I Sverige slaktas ca 70 000 000 djur varje år. Varje djur som slaktas för föda innebär en ökning av påverkan på klimatet jämfört med en produktion av växtföda.
Produktionen av mjölk på en dag för en ko har höjts från ca två liter per dag år 1850 till ca 50 liter i dag. (19)
20-60 miljoner dör av svält varje år i världen. Genom att utfodra djur med spannmål förloras 90-94 % av proteinet, 96 % av kalorierna, 99 % av kolhydraterna och 100 % av fibrerna. Om alla som äter kött skulle ersätta endast någon procent av sin köttkonsumtion med vegetabilier skulle världens svältande kunna bli mätta. Att utfodra djur med vegetabiliskt protein för att sedan konsumera djuret har kallats en ”omvänd proteinfabrik”. Man förlorar alltså det mesta proteinet och dessutom ännu mer av andra näringsämnen. (15)
Sammanfattning: Produktionen av animalieprodukter jämför med växtföda innebär en minskning av:
Ökning av:
Man måste ställa frågan om framtidens människor, om de finns, kan komma att förlåta oss för att vi förintade Amazonas och de andra sista regnskogarna på vår jord för att stilla vår hunger på animalieprodukter, tobak, palmolja/palmkärnolja och kanske för etanol som bränsle, för det så som framtiden kommer att se ut, om vi inte ändrar kurs mycket snart.
Vårt val är:
Detta val borde vara hur enkelt som helst.
Animalieproduktionen gör anspråk på att vara världens största säkerhetsproblem. Även om övriga världen direkt kommer att påverkas mer än för oss i Sverige kan vi inte förvänta oss att vi blir opåverkade av det som händer i världen. Klimatpåverkningar är en säkerhetsrisk för Sverige. Den globala förstörelsen av naturen är ett säkerhetsproblem för Sverige. Naturen är vår viktigaste resurs.
Hur verkliga är då dessa risker och hur stor del har animalieproduktionen jämfört med andra risker? Min bedömning är att de är stora och vi borde omedelbart vidtar åtgärder. Animalieproduktionen har mycket betydelsefull roll i klimatfrågan även om det finns många andra faktorer. Gällande klimatfrågan är den bland det mest svårbedömda men många experter anser nu att vi inte har långt tid på oss att vidta åtgärder. Jag anser att bara den som lever i förnekelse eller okunnighet kan förneka att animalieproduktionen är ett gigantiskt klimat- och miljöproblem och sannolikt det allra största. Flyget är en konkurrent i destruktivitet som dock släpper ut betydligt mindre klimatgaser. Men den gör det högt uppe i atmosfären och kanske ger detta en annorlunda och betydligt värre effekt ur klimatsynpunkt. Men detta är utanför mitt kunskapsområde. En månad utan flyg på jorden skulle antagligen ge många positiva och förvånande effekter. Gällande den rent fysiska destruktionen av naturen kan jag inte se att det finns någon konkurrent som är så destruktiv på vår landyta även, om skogsbruket naturligtvis orsakar stora förluster av biologisk mångfald även den.
NÅGRA CITAT:
”Vid en livsmedelskris i världen idag finns därför bara en enda matreserv att utnyttja: den spannmål som används till djurfoder.” (Tillståndet i världen 1997)
”Det går åt produktionsmässigt tio gånger mer för att producera en animalisk föda än en vegetabilisk. Hur skall vi klara detta? Det enda som återstår är att minska på köttkonsumtionen”. Prof. Erik Arrhenius, Kalmar högskola.
”Slutstadiet för minst 90 % av den skövlade regnskogsmarken i Latinamerika är betesmark eller övergiven, utarmad betesmark.” Björn Möllersten.
”Konsumenter i västvärlden bidrar till ödeläggelsen. En av huvudorsakerna att man skövlar skogen är att man vill producera soja. Sojabönorna går på export, huvudsakligen till Europa, där de förvandlas till djurföda. Djuren blir sedan kött som vi äter här. Så vi alla utgör en destruktiv industri som vållar en enorm skada på den tropiska skogen i Brasilien.” Sue Branford
”Biosfären jorden förfaller så snabbt under påverkan av människan, men det är inte alla mänskliga aktiviteter utan det är EN mänsklig aktivitet som är mest ansvarig för dessa trender, och det är produktionen av kött till konsumtion för människan.” John Robbins
”Europas lantbruk kan föda Europas folk men räcker inte till för att föda Europas djur.” EU-kommissionen.
”Kampen mot klimatförändringarna startar här och nu, vid middagsbordet.” EU parlamentariker Jens Holm
”Görs inget nu är det för sent. Bara en målmedveten politisk dynamik, lik den som gick ut på att avsätta Hitler, kan rädda jorden från klimatkatastrof.” Andreas Malm
Bakom framgången hos kött- och mejeriindustin ligger bl. a. politikernas stöd, pseudoforskning pseudokunskapsspridning och reklam.
När man studerar fakta om det som händer på jorden idag kan man tycka att jorden är dårarnas planet. Min förhoppning är att den så nyligen startade klimatdebatten skall bidra till att Jorden i framtiden blir de vises planet. Utvecklingen av den kris som världen nu genomgår bestämmer vi tillsammans. (Kris = förändring till det bättre eller det sämre.) Nuvarande situation är ett hot men också en utmaning och en möjlighet till att skapa en bättre värld. Det senare förutsätter att vi agerar riktigt. Vi kan lära av fakta att det finns många miljöproblem som drastiskt skulle minska eller lösas om vi minskar animalieproduktionen. Samtidigt skulle hälsan förbättras.
TANKEGÅNG
Vi måste tänka i nya termer. Vi måste ställa frågor som:
Först när denna typ av tankar är i vårt medvetande börjar vi närma oss försiktighetsprincipen som dock förstås kräver en praktisk tillämpning. Skövlingen av regnskog och annan natur är inte bara en fråga om förlust av biologisk mångfald, klimat och möjlighet till överlevnad i framtiden utan också om sociala konflikter, korruption och mord och miljöflyktingar.
Effekterna av vår livsstil, om den fortsätter, kommer att bli – eller har redan blivit – mycket större än alla krig tillsammans. Två världskrig kommer att vara en liten parentes i historien jämfört med hur Jorden kommer att se ut när vi är färdiga med destruktionen. Problemet är att vi inte kan se mycket längre än ögat når. Om vi kunde överblicka hur Jorden en gång såg ut och jämföra med hur den ser ut nu skulle förmodligen förståelsen för problemet öka markant.
Dagens animalieproduktion bryter den biologiska balansen. Globalt behöver vi så fort som möjligt ersätta lantbruksdjur med träd. Varje person som kallar sig miljövän borde konsekvent som ett resultat av ny kunskap och nya fakta äta växtföda (suck – många fakta är flera årtionden gamla men endast ett fåtal känner till dem!). Ju längre vi väntar desto sämre blir situationen på jorden. Valet är vårt.
VÄXTFÖDA
Som Einstein konstaterade så har det också fördelar för människan att leva vegetariskt. Man blir belönad.
Vegetabilisk kost har länge motarbetats i samhället. De som påstår att människan behöver animalieprodukter har inga vetenskapliga bevis för detta. Tvärtom finns det däremot mycket vetenskaplig evidens att de som inte äter eller äter mycket lite animalieprodukter är friskare än de som har en högre konsumtion av animalieprodukter. Här finns det miljarder att tjäna i minskade sjukvårdskostnader och minskad sjufrånvaro!
Stig Bengmark, professor emeritus vid Lunds Universitet, skriver i en aktuell artikel om kost och hälsa att diabetes typ 2 som var en ovanlig sjukdom för 100 år sedan har drabbat 17 miljoner i USA, 24 miljoner i Kina och 42 miljoner i Indien. I Japan har vissa former av cancer 25 dubblats sedan 1950-talet. En nyligen publicerad regeringsrapport i Storbritannien konstaterar att 86 % av landets manliga invånare riskerar att vara överviktiga redan om 15 år, och så mycket som 70 % av dess kvinnor om 20 år. Utvecklingen är inte unik för Storbritannien utan gäller alla västliga länder. Konsekvenserna är gigantiska för samhället som under inga villkor kommer att kunna skattefinansiera allt vårdbehov som detta skapar. Veganer har i ett flertal undersökningar visat sig ha statistiskt säkerställt lägre blodtryck mindre halt av blodfetter och mindre frekvens av kroniska sjukdomar. (19) Bengmark är inte den första att se ett orsakssammanhang mellan ökad ohälsa och västerländsk kost hög på animalieprodukter. Det har visat sig visat sig många olika undersökningar att populationer som anammar en västerländsk kost också drabbas av västerländska sjukdomar.
Det finns ett oändligt antal medicinska undersökningar som visar att människor som lever på växtföda är friskare och har klart uttalad mindre risk att drabbas av cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes, benskörhet, fetma, mag-, tarm-, hud-, lever-, gall- njursjukdom m.m. Dr T. Colin Campbell vid Cornell University, ledaren av världens största undersökning som någonsin gjorts på kost anser att ju mer man ersätter animalisk kost med växtföda ju bättre är ens chanser att leva i god hälsa. Han säger ”Helt enkelt, desto mer man ersätter animalieprodukter med växtföda desto bättre hälsa är det sannolikt att man får. På alla sätt verkar veganer ha bättre hälsa jämfört med vegetarianer och icke-vegetarianer.” Physicians Committee for Responsible Medicine, (PCRM) en läkarorganisation i USA, rekommenderar liksom T. Colin Campbell 100 % växtföda. De gör det inte bara för att vara snälla mot djuren eller av miljöskäl utan för att de anser att växtfödan är bäst för hälsan. Deras rekommendation består av fyra födoämnesgrupper, frukt, baljväxter, säd och grönsaker. Växtfödan minskar risken för de sjukdomar som är så vanliga i västvärlden och vid sjukdom så ökar möjligheten att återfå hälsan. PCRM skriver på sin hemsida: ”Forskning visar att hälsan förbättras när mängden föda från animalieprodukter minskas. Vegankost är den hälsosammaste kosten.” (20)
Det finns sedan årtionden många undersökningar som stöder Campbells och PCRM:s ställningstagande. Många av dem är redovisade i John Robbins klassiska bok Diet for a New America 1987 (15). Sjukdomar som vanligtvis förhindras, ofta förbättras och ibland botas genom en vegetarisk kost med låg fetthalt är stroke, hjärt- kärlsjukdom, benskörhet, njursten, magsår, förstoppning, hemorrojder, diabetes, lågt blodsocker, njursjukdom, divertiklar, övervikt, eksem, akne, gallsten, astma, salmonella samt cancer i bröst, prostata, tjocktarm, bukspottkörtel, äggstockar, livmoder och mage.
Risken för en genomsnittlig amerikan att dö i en hjärtattack är 50 %. För den som inte äter kött är risken 14 % och för den som inte äter några animalieprodukter alls 4 %. (15) Dietisten Kåre Engström vid enheten för preventiv hälsa vid Karolinska Institutet menar att påståendet att människor behöver äta kött och mjölkprodukter är ett grundlöst påstående. ”Det är en grov feltolkning av verkligheten att det skulle finnas några fysiologiska eller hälsomässiga skäl som talar för animalier, det är snarare tvärtom.” (4)
Dr Brian Clement vid Hippocrates Health Institute i Florida med erfarenhet från hundratusentals patienter, rapporterar att han erfarit att endast fyra sjukdomar inte fått tillfredställande förbättring vid behandling med 100 % växtbaserad kost. Så goda resultat är naturligtvis ouppnåeligt med läkemedelsbehandling och vanlig kost. (21)
Redan under första världskriget påvisades att människor blev friskare och levde längre därför att de åt huvudsakligen växtföda. Läkaren Mikkel Hindhede fick då i uppdrag att leda Danmarks matransonering. Det gällde då om grisarna eller människorna skulle få leva varefter människorna fick äta svinfödan i stället för att äta svinen. Danskarna blev då Europas förmodligen friskaste folk. Dödstalet sjönk med 34 % jämfört med genomsnittet för de 18 åren närmast före, den lägsta någonsin! Detta är troligen hittills världens största experiment med en övergång från animalisk kost till växtföda med ca 3 000 000 deltagare. (15+22)
Modernare forskning bekräftar också att vegetarianer lever längre än genomsnittet. (23)
Det finns massor av livsviktig information i vetenskaplig forskning och empiriska studier som visar att växtföda är inte bara hälsosamt men också överlägsen en vanlig västerländsk kost eller svensk husmanskost. Synd bara att så få känner till detta då det kunnat hjälpa till att lösa så många hälso- och andra problem.
Om nuvarande utveckling på jorden får fortsätta med allt fler människor som vill äta allt mer kött så kan hela världen komma att hamna i en situation som den i Danmark under första världskriget. Om det då fortfarande är stor skillnad mellan rika och fattiga, kan det komma att i ännu högre utsträckning än idag, bli så att de rika förstör miljön genom konsumtion av animalieprodukter medan de fattiga dör av svält eller i klimatkatastrofer. Förhoppningsvis kommer nu intresset och motivationen att vakna för en ökad kunskapsnivå i dessa frågor så att samhället börjar gynna växtföda och människor väljer att äta växtföda.
ÖVERGÅNG TILL VÄXTFÖDA
En övergång till växtföda behöver inte vara svår. För den som vill ändra sina kostvanor finns det några saker som kan vara bra att veta. Dels så finns det växtföda (köttersättningar) som är så likt kött i smaken att det inte går att säga om det är kött eller växtföda. Seitan är en sådan produkt som kan tillredas på många olika sätt för att imitera olika köttprodukter. Olika sojaprodukter och quorn är andra köttersättningar. Animalieprodukter innehåller generellt mycket protein och fett. Därför är det lämpligt att i åtminstone i början ersätta de animaliska födoämnena med växtföda som innehåller mycket protein och fett och äta ganska mycket av dem, t.ex. nötter, solrosfrön, sesamfrön, avokado, vegetabilisk olja m.m. Även de stärkelserika baljväxterna och säden innehåller en del protein, baljväxterna mest. Dessa är också en lämplig ersättning. Bovete, quinoa och amarant är också alternativ. När man väl ätit växtföda ett tag kan man gradvis övergå till att äta mer färsk frukt och grönsaker.
Växtfödan kan innebära en kulinarisk och spännande resa till smakupplevelser man aldrig tidigare upplevt. Det finns massor av vegetabiliska livsmedel och rätter som de flesta aldrig hört talas om. Växtföda behöver absolut inte vara ensidig eller tråkig och smakupplevelserna har en mycket större mångfald än del vanliga husmanskosten. Den som lever på växtföda och har en del kunskap äter sannolikt betydligt mer varierat än en husmanskostare. Vem har till exempel ätit tartex, wakame, dulse, tofu, tempeh, banan-carob (eller vanilj) glass, frukttårta med cashewnötsgrädde, fikon-dadel-kokosbollar, hjortron med mandelgrädde, sesammjölk, rejuvelac, bockhornsklövergroddar, solrosfröost, norirullar, mandelpaté, bovetevåfflor, -plättar, eller -bröd, hommos, linsburgare, guacamole, sesam-pepparrotsmajonäs, gazpacho, borsjtj, mandellimpa, valnötspaté, vildris, rotpersilja, jordärtskockor, romanesco, hokkaidopumpa, tahini, shoyu, miso, pumpakärnor, macadamianötter, gojibär, persimmon, mangostan, durian eller chokladpuddingfrukt? Mer om hur man lever på en balanserad växtföda på http://medlem.spray.se/selfheal
VETENSKAPEN OCH PARADIGMER
Det tar tid för nya sanningar att bli accepterade. Professor Olov Lindahl skriver om problemen med att forska på vegetarisk kost vid behandling av olika sjukdomar. Det är nästan omöjligt att få anslag i Sverige, forskningen motarbetas av läkarna och resultaten ignoreras. I ett projekt som Lindahl medverkade i blev 94 % av sjuka patienter bättre, mycket bättre eller helt bra på ett år efter att tidigare ha varit oförändrade eller försämrade i genomsnitt 11 år under konventionell vård. Samhället sparade 3,2 miljoner i minskade vårdkostnader och mediciner på 3 ½ år, vilket kan jämföras med forskningsanslaget som endast var en bråkdel av denna summa. När man ville forska vidare blev det stopp på anslagen. (24)
Om Sverige i en landskamp i basketboll mot en förväntat klart övermäktig motståndare vinner med 94 – 0 skulle detta vara en sensation som skulle gå till historien mer än någon annan idrottsprestation. Det skulle få enorm uppmärksamhet och man skulle analysera hur detta kunde vara möjligt. Men när det gäller hur man kan återställa eller förbättra hälsan hos mycket svåra fall av sjuka människor, med metoder som påståtts vara totalt värdelösa, så är detta tydligen helt ointressant. Detta trots att de utklassar de konventionella metoderna med 94 – 0. Att det sedan gäller liv, hälsa och mycket sparat lidande samt en möjlighet att spara miljarder i sjukvårdskostnader förändrar tydligen inte saken.
Lindahl citerar Thomas Kuhn (1922 - 1996) (25) Kuhn myntade begreppet paradigm. Med detta menade han att varje vetenskap lever strikt begränsad inom sina förutsättningar, föreställningar och vanföreställningar. Paradigmskiften äger rum när forskare med nya kunskaper, åsikter och insikter förklarar att sanningen i själva verket är precis det motsatta det man tidigare trott. Paradigmskiften som förekommit inom olika vetenskaper kan indelas i fyra faser:
1. Tystnad och undertryckande. Man bryr sig inte alls om de nya åsikterna.
2. Förlöjligande och hån. Man nedsätter de eller den som ligger bakom de nya teorierna.
3. Direkt förföljelse. Hot, svårigheter i arbetet, avsked från arbetet och intensivt motarbetande och motargument av de nya teorierna m.m.
4. Alla accepterar plötsligt de nya idéerna. Man låtsas att man alltid veta att det varit så eller hävdar att man nu ”upptäckt” att det är så och tar åt sig äran av upptäckten.
Det förmodligen mest kända exemplet på ett paradigmskifte är Galileos teorier om himlakropparnas rörelse. Han hotades med att brännas på bål men klarade sig med husarrest under de sista åren av sitt liv. Det är inte bara inom vetenskapen som detta fenomen förekommer utan även i samhället, att det finns en viss uppfattning om något och man förkastar motsatt uppfattning, men att denna också kan svänga. Inom hälsa och medicin är detta inte ovanligt. Ordet paradigm används mest inom vetenskapen.
En förklaring till att det kan vara så svårt att erkänna nya teorier och fakta t ex inom medicinen eller andra vetenskaper kan vara trycket att vara som alla andra. Det kan krävas mycket mod att stå för en åsikt som få eller ingen tror på och ödmjukhet att erkänna att det man alltid trott på och alltid utgått från i sitt arbete är helt fel! Kanske har arbetet också resulterat i människors lidande, död eller allvarlig destruktion av naturen!
Vi behöver vetenskap som vi kanske kunde kalla för helhetsvetenskap, som tar in olika vetenskaper och kunskaper i en syntes. En vetenskap som ser hela samband mellan olika företeelser och olika vetenskaper, i motsats till vad jag kallar separationsvetenskap som specialiserar sig på ett mycket litet område. Västerländsk medicin är en typisk separationsvetenskap som specialiserar sig på ett område av kroppen ofta utan att kunna se dess samband med andra delar av kroppen eller med själen. Därmed menar jag inte att vi även behöver specialisering inom så väl medicinen som andra vetenskaper, men jag menar att helheten alltför ofta saknas. Inom medicinen borde sjuka ha möjlighet att besöka en specialist såväl som en ”helhetsspecialist”. Inom ekologin är det en självklarhet med ett samband mellan olika djur och växters samexistens. I samhället är det också så att en företeelse ger en påverkan någon helt annanstans men få har klart för sig sambandet eller kan förutse utvecklingen. Detta är naturligtvis ofta inte heller lätt. Inom miljövården behövs givetvis helhetspecialister som kan se hela samband mellan orsak och verkan av mänskliga aktiviteter. För att göra någon nytta behöver de också makt så att de inte ignoreras och körs över av ekonomiska intressen. Vi behöver kanske en helhets- och framtidsminister och ett helhets- och framtidsdepartement som har till uppgift att se hela samband och hindra att beslut som fattas inte i det långa loppet får en skadlig effekt som ingen annan tänkt på. Hade jag arbetat som rådgivare på ett sådant helhetsministerium hade jag rått beslutsfattarna att vidta åtgärder mot animalieproduktionen för över 30 år sedan. Redan då fanns det tillräckligt med fakta tillgängligt för att förutspå en katastrofal utveckling.
Vad världen behöver nu är ett paradigmskifte, en revolution vad det gäller vårt sätt att se på oss själva och vår relation till världen, dvs. vi behöver leva och agera annorlunda. I detta ingår ett nytt sätt att se på produktionen av vår föda som en viktig del och det gäller även att ta in den kunskap som finns angående växtföda. Ur ett nytt sätt att tänka och se på världen föds automatiskt ett nytt agerande.
Historien inom såväl vetenskap som samhälle visar att det är de som tänker annorlunda som är initierare av paradigmskiften och nya tendenser i samhället. De blir ofta hånade och förföljda, avskedade från sitt arbete, satta i fängelse eller förr ibland brända på bål. Inte sällan, som i Galileos fall, kommer paradigmskiftet först efter deras död.
MEDIA, SAMHÄLLE OCH SANNINGEN
När såg du senast ett matlagnings- (eller annat) program på TV som tog upp ohälsoaspekterna av animaliekonsumtionen? Eller läste om vetenskapliga undersökningar som visar på den vegetabiliska kostens hälsofördelar i dagstidningen? Hur många hade inte varit vegetarianer i dag om man visat en halvtimmes program om vegetarisk kost per vecka de senaste 40 åren? Kanske flera miljoner bara i Sverige. Det skulle Sverige och världen ha tjänat massor på, på många olika sätt. Medias makt och påverkan är oerhört stor. Människor kan inte veta saker som de aldrig hör talas om. Världen och verkligheten ”är” för människor till stor del så som den beskrivs i media. Därför har media ett oerhört ansvar och det är viktigt att de är oberoende av företags intressen. Om något basuneras ut i media, även genom reklam, så kommer det att påverka människor och de kommer att basera sina åsikter på det så vida de inte redan har en klar uppfattning om saken. Detta betyder att om man rekommenderar vegetarisk kost så kommer det att påverka och många kommer då att övergå helt eller delvis till vegetarisk kost. Media måste ta mer upp de frågor som är av vikt för jordens framtid, politiker måste fatta beslut som ger en hållbar utveckling. Allmänheten måste trycka på media och politiker att agera, och samtidigt naturligtvis agera genom att leva på ett ansvarfullt sätt.
Varför känner så få till fakta om miljö och hälsa kopplade till animaliekonsumtion som varit kända i årtionden, t ex de som John Robbins redovisade för över 20 år sen? Jo mycket pga. av att media varit ointresserade och notoriskt undvikit detta viktiga ämne men jag hoppas att framtiden för med sig upplysning, precis som man nu äntligen börjat tala om klimatförändringarna. De fakta som Robbins redovisade om animalieproduktionen för över 20 år sedan borde omedelbart resulterat i åtgärder för att förhindra mer miljö- och hälsoproblem orsakade av animalieproduktionen. I stället har situationen med miljön och hälsan blivit så mycket sämre.
Lenin lär ha sagt att sanningen är det som gagnar partiet. På samma sätt kan vi konstatera att ”sanningen” är det som gagnar mammon. Sanningen undanhålls människorna för att industrin skall tjäna pengar. Konsekvensen är att människor betalar mer för en kost med animalieprodukter än för en växtbaserad kost och att hälsan och miljön blir lidande. Om kunskapsnivån varit högre kunde man levt billigare och hälsosammare. Dessutom får skattebetalarna vara med och betala subventioner av animalieprodukter och för sin pseudoutbildning.
Genom alla tider har det funnits hot, inbillade eller verkliga, Om vi kan lyckas lösa klimathotsfrågan har vi gjort det bra men varför inte ser alla problem ur helhetsperspektiv? Nästa stora hot som kan komma att uppmärksammas kan vara den rent fysiska destruktionen av naturen; den biologiska mångfaldens och skogarnas försvinnande, döden i haven och erosionen. Biomassan övergår från skog till djur och människor, naturligtvis en omöjlig utveckling i längden. Detta ämne får inte alls den uppmärksamhet som är motiverat. Varför inte ge full uppmärksamhet åt dessa problem nu? Animalieproduktionen är en mycket stor del i allt detta. Varför inte ta i tu med alla dessa problem redan idag genom att börja minska på animalieproduktionen och övergå till produktion av växtföda? Eller är våra önskningar om kött och mjölk på matsedeln viktigare än framtiden och möjligheten för överlevnad? Är vårt agerande ansvarsfullt? Tyvärr är sanningen kanske att en övergång till växtföda inte kommer att börja idag eftersom kunskapen är för dålig och viljan saknas, men i framtiden kan vi komma att tvingas till det. Ju tidigare vi ersätter animalieprodukter med växtföda desto bättre.
Min slutsats innebär att det är dags att överge produktionen av animalier och ge växtfödan direkt till människorna. Det är nödvändigt att minska animalieproduktionen. Det är hälsosamt och livsbejakande att leva på växtföda, det är ansvarsfullt att överge animalisk produktion och kosthållning och destruktionen av naturen. Orsakerna till att inte fler redan lever på växtföda är bl. a.:
FRAMTIDSFÖRSLAG
Vad bör ske nu? Vem skall agera och hur?
Detta skulle leda till bl. a.:
Köttätandet har tidigare under människans utveckling måhända varit nödvändigt för överlevnad. Idag är situationen helt annorlunda. Idag är köttet av betydligt sämre kvalitet än det var förr och det orsakar sjukdom och för tidig död samtidigt som det globalt hotar vår existens. Tid att tänka om?
Jag hoppas att du som läser detta tar steget ut och överger den animaliska kosten till förmån för växtföda. Om du gör det har du förmodligen tagit det viktigaste steget du kan ta för att stoppa klimatförändringarna och destruktionen av naturen.
Är du med i revolutionen?
”Det är min åsikt att ett vegetariskt sätt att leva genom dess rent fysiska påverkan på temperamentet mycket fördelaktigt skulle påverka mänskligheten.” ”Ett nytt sätt att tänka är nödvändigt om mänskligheten skall överleva, det är det mest brådskande problemet i vår tid.” Albert Einstein
FOTNOT:
1. Om du väljer ekologiska animalieprodukter gör det inte så stor skillnad vad gäller klimatpåverkan men de bidrar inte på samma sätt till ödeläggelsen av naturen och den biologiska mångfalden.
2. Denna artikel består av fakta, filosofi och personliga åsikter om moral och ansvar. Om du har någon kommentar eller fråga eller finner något du tycker är fel eller är kritisk till i innehållet i denna artikel är du välkommen att höra av dig.
3. Författaren har inte ätit kött sedan tioårsåldern och arbetar med hälsa. Han är föreläsare, hälsoutbildare och hälsokonsult och lär ut bl. a. hur man lever i god hälsa och balanserar sin kost helt på växtföda eller minskar sitt intag av animalieprodukter.
4. Människan har ätit mjölkprodukter under en mycket liten del av sin historia, ca 4000 år och då bara en liten del av mänskligheten. Det är först på senare årtionden som mjölkkonsumtionen spritt sig över till delar av jorden där man tidigare inte ätit mjölkprodukter. Det är uppenbart att det inte finns något biologiskt behov för människan att äta mjölkprodukter från andra däggdjur. Därmed inte sagt att de är sämre som människoföda än kött.
REFERENSER:
Mer fakta:
www.rattvismat.nu , www.klimathotet.net , www.earthsave.org , www.meatout.org